EU:s nya klimatpolitik
EU:s paket av klimatlagar med namnet ”Fit for 55” är en historisk klimatsatsning. Men vad innebär det egentligen? Jo, det är ett helt paket av EU-lagar som till år 2030 ska minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 55% från 1990 års nivåer.
Fit for 55 på 1 minut.
Paketet har presenterats för att lösa några av Europas viktigaste klimatutmaningar:
- Det starka beroendet av fossila energislag som bensin, gas och olja måste minska
- Företag och privatpersoner behöver uppgradera, eller minska, produktion och konsumtion av koldioxidintensiva varor genom att varje kilo utsläpp av växthusgaser blir dyrare för varje år.
- Elproduktionen från vind-, sol- och vattenkraft ska öka.
- Nya fordon behöver drivas på el eller släppa mycket låga nivåer av växthusgaser. Det behöver även finnas gott om laddmöjligheter i hela EU.
Omställningen behöver gå snabbt vilket ställer stora krav på företag och medborgare. Vissa grupper i samhället kan gynnas medan andra missgynnas av detta paket. EU har därför också skapat en social klimatfond som ska garantera ett visst skydd åt de som påverkas negativt.
Sverige har antagit ett nationellt mål om att utsläppen av växthusgaser ska minska med 70% till 2030, vilket är mer långtgående än det europeiska målet om 55%. Men i och med att alla EU:s länder omfattas av lagarna i Fit for 55-paketet minskar utsläppen ändå mycket mer med EU:s nya mål än om de gamla målen hade fått kvarstå och Sverige gått vidare med 70%-målet.
Hur ska det gå till då?
Fit for 55 är ett paket bestående av 16 olika EU-lagar. Tanken är att de olika lagarna ska samverka på fyra olika sätt:
Ekonomiska incitament
För att göra utsläppsminskningar genom att t.ex. göra biobränslen och elfordon billigare eller fossila bränslen dyrare. Det kan även röra sig om bidrag för inköp av utsläppssnål teknik eller för att göra energibesparande renoveringar, t.ex. att installera en luftvärmepump eller bergvärme eller installera treglasfönster.
Ökad tillgång
På el och utsläppssnål teknik, t.ex. ökad elproduktion från förnybara källor som vind och sol eller laddstationer för elfordon längs vägnätet.
Förbud
Mot de allra mest utsläppsintensiva teknikerna, t.ex. förbränningsmotorer i bilar som förbjuds i nytillverkade bilar 2035.
Harmonisering
Av klimatpolitiken i alla EU-länder. Exempelvis ska du kunna köra en el-lastbil igenom hela Europa med samma möjlighet till laddinfrastruktur, oavsett vilket land du är i.
Grovt sett kan man dela in Fit for 55-lagarna i fem typer av åtgärder
- Handel med utsläppsrätter
- Förnybar energiproduktion och effektivare energianvändning
- Hållbara transporter
- Minskade utsläpp från skog, jordbruk och biomassa
- Energibeskattning
Därutöver tillkommer den sociala klimatfonden.
Vad är egentligen Fit For 55?
Vår kollega Love Hansson försöker ta ett helhetsgrepp om Fit For 55. Men som ni kanske märker är det inte en helt enkelt att förklara på fem minuter.
Vad betyder det för oss i Sverige?
- Transportsektorn (bilar och lastbilar) måste minska sina utsläpp med 55% till 2030.
- Skogsbruket och jordbruket måste sätta av värdefull produktionsmark för att ta upp koldioxid.
- Elproduktionen ökar och Sveriges välutvecklade gröna industri kan fortsätta vara konkurrenskraftig.
- Priset på bränsle och elektricitet kan förväntas fortsätta vara högt.
- Flyget blir dyrare på kort sikt, men priserna sjunker när hållbara flygbränslen och elflyg börjar dominera flygsektorn runt 2030.
- Laddstolpar för personbilar och lastfordon måste byggas längs större delen av det svenska vägnätet
- Dagens svenska skattesystem måste göras om. Det handlar bland annat om beskattning av koldioxid, fordonsbeskattning och energibeskattning som måste anpassas till EU:s nya mix av styrmedel.
Med Fit for 55-paketet ökas klimatambitionerna för hela EU. I och med att ett gemensamt handelssystem införs för utsläpp från t.ex. vägtrafiken blir det inte längre effektivt att ha kvar dagens svenska beskattning av bränslen. Det beror på att det handelssystemet gör att utsläpp som inte uppstår i Sverige, genom dyrare tankning än i resten av Europa, leder till att bränslet blir billigare i andra delar av Europa.
Varför är det 16 lagar och vad innebär det?
Lagarna i Fit for 55-paketet antas av Europaparlamentet och Ministerrådet och gäller i alla EU:s medlemsländer. Alla lagar i Fit for 55-paketet antas inte samtidigt. De flesta antagits eller ska snart antas, men Ministerrådet och Europaparlamentet har fortfarande inte kunnat komma överens om alla delar av paketet. Det gäller särskilt Energiskattedirektivet, där Ministerrådet med Sverige i spetsen fortfarande inte har gått med på att ens påbörja förhandlingarna.
Svenska lagar måste också anpassas till det nya regelverket. Exempelvis måste drivmedelsbeskattning och koldioxidbeskattning ses över för att inte dubbelbeskatta drivmedel när dessa införlivas i systemet för handel med utsläppsrätter år 2027.
Sverige har på flera områden antagit mål och lagar som går längre än de mål som satts upp på EU-nivå. När EU inför ett gemensamt tak för utsläpp från till exempel transportsektorn, innebär det att de mer ambitiösa svenska målen gör utsläppen dyrare i Sverige än i andra EU-länder. Men eftersom taket är gemensamt, betyder det också att den högre prislappen på utsläpp i Sverige leder till en sänkt prislapp på utsläpp i alla andra EU-länder. Totalt sett kommer det inte att släppas ut mer än vad det gemensamma taket anger.
Här hittar du information om de 16 lagarna
Förnybartdirektiv (RED) ändras. EU:s bindande mål om förnybar energi 2030 ökar från 32% till 42,5% av den totala energiproduktionen. Det är ungefär dubbelt så hög andel förnybar elproduktion som EU har idag. Varje medlemsland i EU kan också välja att antingen minska växthusgasutsläppen från transportsektorn i landet med 14,5% till 2030 eller se till så att transporternas energianvändning till minst 29% består av förnybar energi.
Status: Antaget
EU inför en förordning om infrastruktur för alternativa bränslen (AFIR). EU:s medlemsländer måste bygga laddstationer för eldrivna fordon längs de större vägarna med maximalt 6 mil mellan laddstationerna på ”TEN-T”-vägarna och maximalt 20 mil längs övriga vägar. Utbyggnaden ska vara klar 2030. De flesta flygplatser och hamnar ska även ha installerad kapacitet att ladda eldrivna flygplan och fartyg till 2030.
Status: Antaget
Systemet för handeln med utsläppsrätter (EU ETS) är en av de viktigaste byggsternarna för att EU ska nå sina klimatmål. De nya reglerna gör att EU ska minska utsläppen inom ETS-sektorn med 62% jämfört med vad som släpptes ut 2005. Sjöfarten mellan EU:s länder ska nu också ingå i systemet, och reglerna för flygets utsläpp skärps. Tidigare har en del industrier fått ”fri tilldelning” av utsläppsrätter, de har alltså sluppit betala för sina utsläpp. Detta slopas nu.
Status: Antaget. De viktigaste förändringarna börjar gälla 2026.
EU:s system för handel med utsläppsrätter kompletteras med ett nytt ETS-system för utsläpp från vägtransporter och byggnader (EU ETS 2). Det nya systemet kommer att gälla för distributörer som levererar bränslen till byggnader, vägtransporter och andra sektorer från och med 2027.
Status: Antaget och börjar gälla 2027 eller 2028
En ”gränsjusteringsmekanism” för koldioxid (CBAM) införs. Det innebär att de som importerar vissa produkter måste betala för de utsläpp som skapats när produkterna tillverkades, även om de är tillverkade utanför EU. Det gäller framförallt cement, aluminium, gödselmedel, elproduktion, vätgas, järn och stål.
Status: Antaget och börjar gälla 2026
Systemet för handel med utsläppsrätter skärps för flyg inom Europa (EU ETS Aviation). Den ”fria tilldelningen” av utsläppsrätter till flygbolag upphör 2026. Flyg som tankar flygbränsle med inblandning av hållbart producerat bränsle får däremot rabatt på utsläppen. Pengar avsätts varje år till forskning för billigare och effektivare hållbara flygbränslen.
Status: Antaget och börjar gälla 2026
En fond skapas som ska ge ekonomiskt stöd till de hushåll och företag som drabbas negativt av klimatomställningen. Fonden ska betala ut medel mellan 2026 (eller 2027) och 2032, totalt rör det sig om ca 65 miljarder euro eller ungefär 700 miljarder kronor. Pengarna kan till exempel gå till åtgärder för att öka energieffektiviteten i byggnader, renovera byggnader, minska koldioxidutsläppen från uppvärmning och kylning av byggnader och öka användningen av utsläppsfria eller utsläppssnåla transporter, liksom tillfälligt och begränsat direkt inkomststöd.
Status: Antaget och börjar gälla 2026 eller 2027. Fonden upphör att gälla vid slutet av 2032.
EU:s förordning för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) styr hur mycket koldioxid som ska tas upp i EU:s skogar och jordbruksmark. Det handlar om ”inlagring”, alltså att till exempel avstå från att avverka skog för att skogen lagrar koldioxid som annars hade släppts ut i atmosfären. LULUCF ändras nu så att EU ska ta upp ungefär 50% mer koldioxid än tidigare. Sverige och andra medlemsländer har bindande mål för varje år från 2026 och framåt.
Status: Antaget
Vissa utsläpp av växthusgaser, till exempel från transporter och arbetsmaskiner, omfattas inte av utsläppshandelssystemet EU ETS. Men medlemsländerna måste ändå minska dessa utsläpp, vilket styrs av ansvarsfördelningsförordningen (ESR). Varje land i EU har nationella mål för minskningarna för varje år fram till 2045. I och med det nya beslutet ökar kraven på minskade utsläpp, för Sveriges del innebär den den minskning med utsläppen med 50% jämfört med vad som släpptes ut 2010. För Sveriges del innebär det att transportsektorn måste minska sina utsläpp mer än i andra länder, eftersom vi sedan tidigare har väldigt energieffektiva byggnader och jordbruk.
Status: Antaget
Skärpta regler för hur mycket koldioxid som får släppas ut från nya personbilar och lätta lastbilar. Mellan 2030 och 2034 får nya personbilar och lastbilar bara släppa ut knappt hälften så mycket koldioxid som en ny bil som tillverkades 2021. Från 2035 och framåt måste minskningen vara 100%, vilket betyder att nya bilar alltså inte ska släppa ut någon koldioxid alls. Dessutom införs vissa ”utsläppsrabatter” för biltillverkare som minskar utsläppen från nya bilar redan innan 2030.
Status: Antaget
EU:s skogsstrategi uppdateras med åtgärder som ska öka de europeiskas skogarnas storlek och kvalitet och förbättra deras motståndskraft mot utmaningar som klimatförändringar, samtidigt som de stöder de som är beroende av skogsbruket. Skogsägare som avstår från att avverka skog kan få ekonomiskt stöd. EU:s urskogar och naturskogar får ett starkare skydd än tidigare. Fler träd än tidigare ska planteras och EU-ländernas totala skogsyta ska växa.
Status: Antaget
Läs mer på EU-kommissionens informationssida om skogsstrategin (på engelska)
Fossila bränslen inom sjöfartssektorn ska fasas ut (Fuel EU Maritime-förordningen). Det ska göras genom att öka efterfrågan på förnybara och koldioxidsnåla bränslen för stora fartyg. För varje år ska utsläppen från fartygsbränsle minska, 2030 ska minskningen vara ungefär 15% jämfört med 2020 och 2050 ska minskningen vara 80%.
Status: Antaget
EU:s flygsektor ska öka användningen av hållbara flygbränslen (ReFuelEU Aviation). Leverantörer av flygbränsle i Europa måste öka inblandningen av hållbara flygbränslen varje år. 2025 ska inblandningen vara minst 2%, 2040 ska den vara minst 32%. Flyg får inte heller tanka överskottsbränsle vid flygningar utan får bara tanka så mycket de behöver för att komma fram till sin destination. Alla flygplatser i EU måste också kunna tillhandahålla tankning och lagring av hållbart flygbränsle.
Status: Antaget men datum ej satt för när det börjar gälla
EU-kommissionen föreslår att strängare regler införs för övervakning och rapportering av utsläpp av metangas. Metangas är en extremt kraftfull växthusgas. Genom de föreslagna reglerna ska alla EU:s medlemsländer ta fram nationella planer för hur metangasutsläppen ska kunna minska. Metangasutsläpp som orsakas av produktion av en vara ska redovisas när varan säljs eller köps, även om varan är producerad utanför EU.
Status: Inte antagen. Förhandlingar mellan Europaparlamentet och Ministerrådet väntas börja inom kort.
Den totala användningen av energi i EU ska minska genom energieffektiviseringsdirektivet (EED). Det omfattar elektricitet, men även till exempel fossila drivmedel som bensin och diesel. Användningen 2030 ska ha minskat med minst 11,7 procent jämfört med hur prognosen såg ut år 2020. Offentlig sektor måst leda vägen med minskad energianvändning i till exempel byggnader. Minskningen där ska vara 1,9 procent per år.
Status: Antaget
EU-kommissionen föreslår en uppdatering av EU:s energiskattedirektiv (ETD). Bland annat föreslås bränsle och elenergi beskattas utifrån energiinnehåll och miljöprestanda, istället för som idag utifrån volym. Det innebär exempelvis att miljödiesel skulle beskattas lägre än ”vanlig” fossil diesel. Minimiskattenivåerna för energibeskattning harmoniseras och uppdateras årligen utifrån konsumentprisindex.
Status: Förhandlingar har inte påbörjats. Ministerrådet vill inte ta upp frågan eftersom några länder, däribland Sverige, blockerat förhandlingarna. Frågan om EU:s rätt att reglera skatter är känslig och Sveriges regering har inte velat driva frågan framåt under Sveriges ordförandeskap i Ministerrådet.
