AD 2024 nr 75: Arbetsvägran var sakligt skäl för uppsägning
Arbetsdomstolen har i en dom klargjort att en medarbetare som inte följer arbetsgivarens instruktioner kan sägas upp, förutsatt att personen har fått en varning om att anställningen är i fara och fått skälig tid på sig att börja följa instruktionerna.
I det aktuella fallet hade arbetstagaren dels vägrat följa arbetsgivarens anvisningar, dels tydligt underpresterat under lång tid. Arbetsdomstolen konstaterade att det fanns sakliga skäl för uppsägning eftersom arbetstagaren fått en varning om att anställningen var i fara och fått skälig betänketid att efterkomma arbetsgivarens instruktioner.
Sakliga skäl infördes i lagen om anställningsskydd och i huvudavtalet om trygghet, omställning och anställningsskydd år 2022. Det ersatte det tidigare begreppet saklig grund. Utgångspunkten är fortfarande om arbetstagarens agerande är ett tillräckligt allvarligt brott mot förpliktelserna enligt anställningsavtalet. Däremot behöver arbetsgivaren inte beakta andra förhållanden, exempelvis arbetstagarens försörjningsbörda eller hur troligt det är att personen sköter sig i framtiden.
Detta är den första domen där begreppet prövades och även första gången då AD inhämtade ett yttrande från den så kallade Huvudavtalsnämnnden om hur huvudavtalet om trygghet, omställning och anställningsskydd ska tolkas.
Arbetsgivaren företräddes av Almega Tjänsteföretagen och arbetstagaren av Unionen. Du kan läsa hela domen på Arbetsdomstolens webbsida
Veckan efter meddelade AD dom i ett mål där Transportföretagen framgångsrikt företrädde ett medlemsföretag. Även där var sakliga skäl avgörande i prövningen.
Svea Hovrätt B-7469-22: Unik dom: att lura arbetsgivaren på sjuklön var bedrägeri
För första gången har en arbetstagare dömts för bedrägeri efter att ha sjukanmält sig utan att vara så sjuk att arbetsförmågan var nedsatt. Det är en viktig dom, eftersom arbetsgivaren normalt sett har svårt att neka att betala sjuklön när en arbetstagare sjukanmäler sig.
En anställd vid Polismyndigheten sjukanmälde sig, men deltog i en flera dagar lång utbildning under sjukfrånvaron. Svea hovrätt har nu funnit arbetstagaren skyldig till bedrägeri. Det är första gången som en arbetstagare som lurat sin arbetsgivare på sjuklön har funnits skyldig till brott.
Arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön
När en arbetstagare sjukanmäler sig, är arbetsgivaren normalt sett skyldig att betala sjuklön – även om det är uppenbart att arbetstagaren inte är så sjuk att arbetsförmågan är nedsatt. Arbetsgivaren har svårt att vägra att betala ut sjuklönen, eftersom arbetstagaren i normalfallet inte behöver styrka sin sjukdom förrän efter sju dagars sjukfrånvaro. Vid upprepad korttidsfrånvaro kan arbetsgivaren dock kräva läkarintyg från första sjukdagen.
Nedsatt arbetsförmåga är avgörande för rätten till sjuklön
Domen från Svea hovrätt tydliggör att nedsatt arbetsförmåga är avgörande för att en arbetstagare ska ha rätt till sjuklön. Den som sjukanmäler sig utan att ha nedsatt arbetsförmåga, kan därför göra sig skyldig till bedrägeri.
Bedrägeri är ett brott enligt brottsbalken, vilket innebär att det måste utredas av polis och att åklagare driver ärendet i domstol.
AD 2024 nr 78: Framgång i AD när sakliga skäl för uppsägning prövades
I förändringarna av LAS 2022 infördes begreppet sakliga skäl. Transportföretagen har nu för första gången företrätt ett medlemsföretag i Arbetsdomstolen i ett ärende där sakliga skäl stod i fokus. Arbetsdomstolen dömde till företagets fördel – den underpresterande medarbetaren kunde sägas upp.
Arbetsdomstolen (AD) meddelade idag dom i ett ärende om en medarbetare som presterade långt under företagets förväntningar. Företaget arbetade systematiskt för att stötta medarbetaren att klara arbetet, påtalade problematiken i muntliga samtal och upprättade en handlingsplan. När det inte var möjligt att få medarbetaren att delta i handlingsplanen, utfärdades flera varningar. Då prestationen inte förbättrades, sade företaget till sist upp medarbetaren på grund av personliga skäl.
- Det är mycket tillfredsställande att nå framgång i Arbetsdomstolen i detta ärende, säger Jan Bergman, arbetsrättschef vid Transportföretagen, som företrädde medlemsföretaget. Här hade företaget agerat helt korrekt och givit medarbetaren alla möjligheter att bättra sig. Till sist blev uppsägning ändå nödvändigt.
Domen är en av de första från Arbetsdomstolen där innebörden av begreppet sakliga skäl har prövats. Den anställde företräddes av Zalandoarbetares driftsektion av SAC.
Tidigare referat av domar hittar du på sidan Domar - arkiv