”Vi tror att elektrifieringen kommer utgöra 80–90 procent av fordonsflottan”
Lars Reinholdsson, vd för LBC Frakt
Karlstadsbaserade logistikbolaget LBC Frakt har snart 30 år på nacken – och nästa kapitel är elektrifierat.
– Vi har byggt på med olika moduler i vårt hållbarhetsarbete, nu senast mycket kring elektrifiering. Men vi har testat alla andra drivmedel och tekniker för att se vad som passar transportbranschen och LBC Frakt.
LBC Frakt har sin bas i Värmland – nära den svenska basindustrin och placerade som ett nav i det lokala näringslivet. Bolaget ägs av ett 50-tal delägande åkerier, sysselsätter omkring 350 personer och omsätter bortåt 800 miljoner kronor.
Inom bolagskoncernen ingår en rad olika bolag: fastighetsbolag, åkeribolag, bolag för berg- och grusprodukter – och till och med ett bolag för utbyggnad av laddinfrastruktur – men mer om det senare.
I sin roll som transportbolag arbetar LBC intensivt med hållbarhetsfrågan, inte minst med elektrifiering.
– Hållbarhet för oss handlar inte bara om ett miljöperspektiv utan också om social och ekonomisk hållbarhet. För vår del handlar det om att skapa förtroende och tillit utifrån att vi ska bygga lönsamhet för våra åkerier och goda sociala villkor för våra förare, säger Lars Reinholdsson, vd för LBC Frakt.
Jakten på den miljömässiga hållbarheten har lett till att LBC experimenterat med och implementerat en rad olika lösningar:
– Vi har byggt på med olika moduler i vårt hållbarhetsarbete, nu senast mycket kring elektrifiering. Men vi har testat alla andra drivmedel och tekniker för att se vad som passar transportbranschen och LBC Frakt. Vårt huvudspår inför framtiden är elektrifiering och biogas, vi har i dagsläget fyra elektrifierade bilar, vi har 13 biogasbilar, vi har nio etanolfordon och ett par tre ladd hybrider.
De olika drivmedlen i mixen har sina olika förtjänster:
– Om vi börjar med etanol kan vi konstatera att det har bra prestanda samtidigt som det är en inhemsk produkt som kommer från skogen. Där tycker vi att det är synd att bränslet inte fått mer uppmärksamhet, samtidigt är det inte den slutliga lösningen på hållbarhetsproblemet. Laddhybriderna fungerar bra tekniskt och ekonomiskt men det har sina nackdelar med två parallella tekniker och vi kan konstatera att inte heller det är den slutliga lösningen.
– Biogasen tror vi kommer leva tio år till, sedan tror vi att den kommer att minska i betydelse för omställningen. Sist är vi då inne på elektrifieringen. Vi tror att dem kommer stå för 80–90 procent av fordonsflottan i framtiden. Sedan kan man fundera på vad som är vätgas och vad som är batteriberoende, det har att göra med prestandautvecklingen.
Samtidigt har utvecklingen redan nu gått mycket fort:
– Om vi spolar tillbaka bandet några år trodde nog de flesta inte på att vi kunde sätta 74-tons elektriska bilar med 25 mils räckvidd i drift till i år.
Lärdomar från LBC:s elektrifieringsresa:
1. Börja med laddningen
Lars Reinholdsson berättar att när LBC år 2021 tog sin första elektriska distributionsbil i drift lade de inför det ned mängder av tid på ruttplanering, räckvidd och simuleringar kring det, samtidigt som de inte ägnade lika stor tid till laddningsaspekten.
– Där behöver man tänka precis tvärtom och lägga tid på laddning i förstudien. Det var det område som vi som transportbolag kunde minst om. Att bygga laddning tar också längst tid – dels behöver ett energibolag komma in och se till att energin finns på plats, dels är det en bygglovsprocess.
– Som transportbolag är inte det här vår kärnkompetens, vi har fått lära oss den hårda vägen. Vi är ju inte elektriker och elingenjörer. Det var en medveten strategi när vi startade laddbolaget – att vi måste få in den typen av kunskap.
2. Egen infrastruktur en framgångsfaktor
Som nämnt är LBC ägare i ett laddbolag där de bygger egen kapacitet, det tror Lars Reinholdsson är ett framgångskoncept.
– Ska vi klara den här omställningen måste vi ha egen kapacitet. Vi gjorde en stor genomlysning: Vilka flöden har LBC Frakt, hur ser snittavstånden ut, vilken typ av kunder har vi? Vilka industrier finns, vilka flöden finns knutet till dessa? Vilka konsumtionsflöden finns, hur ser det ut från ett Värmlandsperspektiv? Därefter kunde vi beräkna var vi behövde bygga laddpunkter.
LBC:s resa inom infrastruktur mynnade ut i att de sökte och beviljades medel från Energimyndigheten och har kunnat bygga upp laddning på sex platser genom det egna bolaget.
3. Passar de flesta kunderna
LBC arbetar som nämnt bland annat mycket på anläggningssidan, det visade sig tidigt vara ett område som är väl lämpat för elektrifierade transporter:
– I bergtäkten går vi in med mellan 150–200 bilar varje dag. Vi har ett snitt-transportavstånd här på 2,5 mil. Därmed är det enkelt att elektrifiera den typen av verksamhet. På anläggningssidan ser vi ett väldigt stort intresse bland våra kunder, i princip alla riksbyggarna är intresserade av den här typen av lösningar. Alla ser behovet och har kundtrycket.
Ytterligare en aktör som visar allt större intresse är skogsbolagen:
– Skogsindustrin är väldigt på i den här frågan. I början av 2024 kommer en elektrifierad 70-ton tung elektrifierad flisbil att börja gå tvåskift. Det handlar här om längre avstånd men vi har byggt ihop det med laddbolagets siter och på det sättet hänger det här ihop i det pusslet där vi kartlade våra industriflöden.
Det här är några exempel på kundflöden som lämpar sig för elektrifiering, men Lars Reinholdsson nämner också ett case riktat mot ett byggvaruhus, och även distributionssidan där LBC ska elektrifiera delar av distributionstrafiken.
4. Börja tidigt
Lars Reinholdsson berättar att han ofta pratar med såväl kollegor som konkurrenter om elektrifiering, och även med myndighetssverige.
– Utifrån transportföretagsperspektiv säger jag – börja tidigt. Du behöver lära dig hur du ska operera en elektrifierad flotta på sikt. Börja träna. Börja också tänka laddning innan du börjar tänka bil så du har klart för dig vilka möjligheter som finns för att skapa infrastruktur, det tar längre tid än man tror.
5. Värdet av data växer
Tittar man på digitaliseringen menar Lars Reinholdsson att det inte har hänt så mycket i transportbranschen, där bolagen har kunnat leva på tidigare effektivitet. Det är på väg att förändras.
– Transportsverige måste börja jobba i den här frågan. Det blir en mer komplex verksamhet när man ska köra stora elektrifierade flottor och det ställer krav på en digitalisering som kan stödja den flottan. Vi har exempelvis anställt AI-kompetens för att kunna stötta utvecklingen. Tittar vi framåt till 2025/26 kanske vi har 50 elektriska lastbilar, då kan man inte ratta det med ett Excell-ark. Vi behöver skapa verktyg som analyserar vår flotta, gör prognoser, simuleringar och efterkalkyler som vi blir klokare av.
Sist men inte minst menar Lars Reinholdsson att vi måste bli bättre på att dela vunnen kunskap:
– De kommande åren kommer det att hända så otroligt mycket på transport- och logistiksidan. Vi måste bli bättre på att dela infrastruktur och kunskap i större utsträckning så att den svenska logistikmarknaden kan hänga med i utvecklingen. Än så länge är det ett ensamt arbete jämfört med exempelvis industrin, som är bättre på kunskapsdelning. Logistiksverige måste bli vassare. Om det finns ett medskick som jag vill göra så är det: ha ett öppet sinne och dela infrastruktur och kunskap.
Text: Joakim Johansson