Transporter av gods och människor är en grundförutsättning för tillväxt, välfärd och möten mellan människor. Transporter påverkar också miljön och bidrar till klimatförändringar. Men det är inte transporterna i sig som är problemet och ska begränsas, det är utsläppen.
Det finns ett flertal klimatskadliga växthusgaser. Men fokus brukar ligga på hur koldioxidutsläppen påverkar det globala klimatet.
Koldioxidutsläppen har en påverkan på det globala klimatet, och en stor del av världens beslutsfattare har en ambition att minska dessa. Under år 2022 uppgick det globala koldioxidutsläppet till 37 miljarder ton. De tre största utsläpparländerna i världen är Kina, USA och Indien (med en andel av 30, 14 och 8 procent).
Sverige släppte ut 45 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2022. Det innebär det att Sverige står för ca 0,1 procent av de globala utsläppen. Sverige står alltså för en mycket liten andel av de globala koldioxidutsläppen men ambitionen är att Sverige ska ha netto-noll växthusgasutsläpp år 2045, en ambition med ett brett stöd i samhället.
Sverige har under lång tid visat att det går att kombinera ekonomisk tillväxt med minskade växthusgasutsläpp. Sveriges BNP har nästan fördubblats sedan år 1990, samtidigt som utsläppen har reducerats med drygt 30 procent.
Av Sveriges totala utsläpp år 2022 står inrikes transporter för 13,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar ca 30 procent. Under de senaste 30 åren har transportsektorns andel av växthusgasutsläpp legat mellan 25 och 30 procent, samtidigt som både befolkningen och transporterna har ökat.
Att transportsektorns andel av de totala utsläppen har över tid legat relativt stabilt hänger ihop med att andra samhällssektorer, under flera decennier, succesivt fasat ut fossila bränslen, inte minst inom värmeproduktion, bostads- och servicesektorn.
Transportsektorns totala utsläpp har minskat med 37 procent mellan 1990 och 2022. Detta samtidigt som trafikarbetet på svenska vägar ökat från 64 000 till 82 000 miljoner fordonskilometer, vilket är en ökning med 27 procent. Utsläppen per fordonskilometer har alltså kontinuerligt minskat under perioden. Under samma period har också befolkningen ökat med 22,5 procent.
Huvuddelen av transportsektorns utsläpp kommer från vägtrafiken, främst från personbilar, tunga lastbilar, arbetsmaskiner inom industri- och byggsektorn och jordbruket. Men de totala utsläppen minskar relativt snabbt.
År 2022 var utsläppen från personbilar 8,27 miljoner ton, cirka 35 procent lägre utsläpp jämfört med år 1990. Huvudorsaken till minskningen är kontinuerligt energieffektivare fordon, ökad användning av fossilfria drivmedel och på senare år en allt snabbare elektrifiering.
På samma sätt som den svenska ekonomin har frikopplat tillväxt och utsläpp syns samma mönster för biltrafiken. Sedan år 2000 har persontransportarbetet med bil ökat med 9 procent. Samtidigt har utsläppen från personbilar minskat med cirka 36 procent.
Elektrifieringen har gått snabbt och kommit långt i Sverige. År 2022 nyregistrerades 288 003 personbilar, av dessa var 162 000 stycken laddbara. Det utgör en andel på 56 procent. Sett till hela personbilsflottan på drygt 5 miljoner bilar finns det 615 000 laddbara bilar.
För tunga lastbilar ser det lite annorlunda ut. Trenden för utsläppen från tunga lastfordon var stadigt ökande från 1990 fram till den ekonomiska nedgången år 2008, vilket tydliggör kopplingen mellan godstransporter, handel och ekonomisk tillväxt.
Den tekniska utvecklingen och effektiviseringen av tunga fordon kunde inte fullt ut kompensera för trafiktillväxten. Det fanns inte heller under denna tidsperiod den tillgång på fossilfria bränslen för långväga tunga transporter som det finns idag.
Från år 2008 har utsläppen minskat kraftigt och år 2022 var utsläppen från tunga lastbilar 2,73 miljoner ton, vilket är 36 procent lägre än år 2000. Trafiken, mätt i tonkilometer, har under samma tidsperiod ökat med 16 procent.
Från millennieskiftet till år 2015 följde utsläppen i stort sett utvecklingen av transportarbetet. Sedan dess har dock samma mönster som för personbilarna utkristalliserats, det vill säga att transportarbetet ökat samtidigt som utsläppen minskat.
Frikopplingen mellan transportarbete och utsläpp har främst möjliggjorts genom användning av fossilfria drivmedel, antingen inblandad i konventionell diesel eller helt förnybar diesel (exempelvis HVO100). Ökad användning av biogas har också bidragit till minskade fossila utsläpp.
Elektrifieringen av tunga lastbilar är fortsatt i sin linda. År 2022 nyregistrerades 5 492 tunga lastbilar, av dessa var 159 stycken laddbara. Det utgör en andel på 3 procent. År 2022 finns det 269 laddbara tunga lastbilar i trafik i Sverige.
Transportekonom
